Jag har ju som ni sett en hel del klänningar och det blir ju inte färre heller då jag har extremt svårt för att rensa. De gånger jag får för mig att rensa lite åker de ratade plaggen tvärs över övervåningen och in i makens garderob för att hänga lite där så jag får känna av om jag är redo att bli av med dem. Idag tog jag en tur i den garderoben och hittade flera godbitar som jag nästan glömt bort att jag hade och som dessutom satt som en smäck med lite större mage.
Förra helgen gick jag en kurs där jag fick lära mig att göra olika koaffer. Här ser ni min första skapelse av tre, som kommer pryda mitt huvud inom kort. Kursen leddes av Marika Smith och vi höll till i butiken Flique I Underjorden som ligger här i Malmö. Det var en intensiv men mycket givande helg. Känns som jag satt fart på min kreativitet, hoppas det håller i sig.
I söndags körde jag och min man en tur och trots att det var senare på kvällen var det ännu ljust ute. Äntligen är våren på väg.
Är på nyårstrip med min man. Stryker omkring i ett industriområde i Berlin på jakt efter obskyra fynd. Hittar förvisso inga härliga klänningar eller välsittande hattar men väl Berlins kanske hetaste limousin. I alla fall då det begav sig på det glada 80-talet.
Jag var givetvis inte sen att pilla lite på guldlacken och drömma mig bort till en tid av överflöd på ena sidan av muren medan man på den andra sidan tog sig till fabriken i sin gamla Trabant. Om man var så lyckligt lottad. Så här på 2000-talet kanske tiden hunnit ifatt västvärldens ”goda smak” då jag tittade mer kärleksfullt på de Trabanter som brummade runt än på de blänkande lyxbilarna som sakta strök förbi. Tills jag kände avgaslukten från Trabanten förstås…
Hur som helst så kunde jag inte motstå att välja den guldiga bilen som min modellpartner när det var dags för Berlins första outfit.
Vet inte om hatt räknas till klädesplagg men jag skulle säga att just hatten får mig att känna mig stark. Den blir pricken över i:t till nästan varje outfit. Det är inte så många som bär hatt så när man gör det får man i regel uppmärksamhet, folk tycker att man är modig och stilig. Jag gillar som regel mest sommar och vår för då kan jag använda alla mina fina gamla hattar från 20-, 30-, 40-, 50- och 60-talet. Ofta sitter de ju fast med ett band eller klämmor så för vinterrusk håller de inte. Fram mot höstkanten packar jag upp alla höst- och vinterhattar och bara att se dem gör att jag tänker att jag nog kan uthärda ännu en vinter.
Det är Emily Dahl som startat kalendern.