”Jag snubblade över din blogg och insåg att jag nog hittat en arvtagare till min garderob”
Min första tanke var givetvis att detta måste vara ett skämt. Att det längre ner skulle stå att bara jag ger ut mitt kontoummer så skickas klänningarna till mig eller något liknande.
Pia, som kvinnan hette, hade en hel del otroligt fina klänningar från Amerikat som hon ärvt av sin moster Inez som hade burit dessa på fina fester under 40- och 50-talet då hon bodde i San Francisco. Jag läste vidare och där stod ungefär så här:
Eftersom du verkar så intresserad av gamla klänningar är det bättre att du får dem än att de bara hänger i min garderob. Jag bär dessutom mest jeans och kommer aldrig att använda dem. Om du vill ha dem så är det bara att komma och hämta dem.
Så började alltså historien om hur jag blev stolt ägare av elva stycken underbart välbevarade vintageklänningar från 40 och 50-talet. Allt jag behövde göra var att ta bilen och köra långt ut i skogen utanför Lund…
