I lördags blev Ivan, Karl Ivan Widén med hela Svenska kyrkan. Veckan som passerat har således som ni förstår varit lite stressig med allt som skulle fixas, så nu pustas här ut. Allt gick väl och Ivan skötte sig så gott som man kan göra när man är ynka fem månader gammal.
Till dopet hade vi lejt två goda vänner Josefin och Johannes att spela och sjunga för Ivan och detta gjorde de med bravur. Josefin tog även med sin bror för komp på gitarr. Inte ett öga var torrt kan jag lova. Det var en fin tillställning som jag så önskar att jag fått dela med min mor. Men hon satt nog på ett moln och vakade över oss om jag känner henne rätt, min fina mamma.
Dela
Grattis till Ivan som nu är medlem i kyrkan. Fina namn han fått, jag kan ju känna det där med Karl, vet du mina brödrar kallade mig av nån anledning för det, rackarns brödrar dom ville nog haft en lillebror. Långt upp i åldern fick jag heta det, men när min älskade bror vandrade vidare med honom försvann namnet. Han ringde hem när han gjorde militärtjänsten och sjöng för mig åh, lille Kalle jag vill hem till dig. Det fanns en låt som hette Åh Maria jag vill hem till dig, så lätt ändrar man en låt. Han var ju nummer tre i syskonskaran och jag nummer sju, så det skilde en del år mellan oss. En liten anekdot nu när lille Ivan är döpt, till det vackra namnet Karl.
Vad fin du är i din klänning och alla andra bredvid dig också.
Så klart du saknar din mor, men hon var säkert med er, och begrundade det hela från ovan.
Cool tårta, ser verkligen smarrig ut.
Fortsatt lycka till med Ivan och livet. Kram från Österlen.
Alltid lika trevligt att läsa dina tillbakablickar.
Kul att du gillade min klänning. Det är min bröllopsklänning som jag nu använder för andra gången i mitt liv 🙂