Jag har en lista (bara i mitt huvud alltså) på saker som jag drömmer om att en dag hitta på loppis. Det är mest sådana saker som jag nog inte tror att jag någonsin kommer hitta men jag har de ändå i bakhuvudet varje gång jag skrotar runt på en loppis.
I helgen hamnade då jag och min man spontant på en loppis i Limhamn. Vi var där tidigt för en gångs skull och hade just gått halva varvet när min man plötsligt pekar och hojtar att där, där framme ligger en Palmgrensväska. Jag får panik och irrar runt och skriker var var… Väl framme vid bordet slänger jag mig på den och håller den hårt.
Damen bakom bordet berättade hur hon på 70-talet hade sparat ihop pengar under en längre tid för att gå till den lokala väskbutiken Kristianstad och handla sin drömväska. ”Ingen av mina döttrar vill ha den så därför säljer jag den här” berättade hon.
Jag vågade knappt fråga om priset men när jag tog mod till mig så sa hon 150 kronor och jag kan lova er att det förekom inget prutande här inte. Jag halade snabbt upp pengarna innan hon hann ångra sig. Lycka alltså, vilken lycka…
Och allt tack vare min man som tydligen lyssnat uppmärksamt då jag berättat om min lista.
Imorgon tittar vi såklart närmare på väskan.
