En vecka på dagen för tidigt ville gossen komma ut och se världen. Har ni undrat över min tysthet på bloggen så har ni svaret här. Befinner mig nu i någon sorts bebisbubbla där jag försöker lära känna denne lille man, för liten är han. Han vägde 3165 gram, var 49 cm lång och såg dagens ljus 21/5. Vilken smärta och vilken lycka, nu hoppas jag att det är som de flesta säger att man faktiskt glömmer. Kommer från och med nu se med helt andra ögon på alla kvinnor som gått igenom en förlossning. Att den styrkan finns i kroppen är helt fantastiskt och jag har sagt till min man att han från och med nu aldrig kan klaga över smärta. Så det så… Får väl tillägga nu att allt gick bra för både mig och gossen samt att vi alla mår bra.
Passar även på att rikta ett stort tack till sjukhuset i Ystad där allt ägde rum.
