På Erikshjälpen köpte jag denna underbara gamla väska i pepitarutigt mönster. Riktigt snygg och välbehållen för sin ålder. Blev även ett par skor som var tänkta till min 60-tals outfit för Derbyt men i slutändan blev det ett annat par. Tillfälle att bära dessa röda kommer jag nog hitta snart ändå.
Här kommer ännu ett fynd från mässan København Vintage som gick av stapeln för ett par helger sedan. En gammal väska i plastrotting som fångade ögat direkt när jag svansade förbi bordet där den stod och bara väntade på en välkomnande hand att bäras runt i. Det blir så ibland, man bara känner ”Den ska jag ha!” och så är den saken klar.
Det var tänkt som en present från min man men diverse omständigheter gjorde att överraskningen uteblev och jag fick den lite bara sådär utan riktig anledning. Lika glad blev jag ändå såklart då detta är något utöver det vanliga i mina ögon. Det är ännu ett auktionsfynd och väskan är i orört nyskick vilket är fantastiskt då den ändå har ca 25 år på nacken.
Jag kan gilla väskor som är rena i linjerna och inte skriker ut ett speciellt varumärke, väskor som snarare är understated. Den här väskan är ett perfekt exempel på vad jag menar då det är en väldigt ren doktorsväska i finaste skinn från Gucci vilket endast avslöjas av stämpeln på spännets undersida och den obligatoriska labeln på insidan. Fodret är det klassiska Gucci Diamante-mönstret som togs fram i mitten av 1930-talet till modehusets resväskor för att ersätta skinnet som blivit en bristvara under förkrigstiden. Det blev Guccis första ikoniska mönster och är en föregångare till deras mer välanvända GG-mönster.
Det enda problemet med väskan är att den inte får plats i cykelkorgen vilket gör att den blivit sparsamt använd hittills men jag får försöka åtgärda den saken genom att ta bussen någon dag inom kort!
Detaljerna. Jag älskar detaljerna.
Ett fyndinrop på nätet senare dök den upp i min brevlåda, en härligt blå väska med gulddetaljer och ett alldeles underbart handtag signerat Karl Lagerfeld Paris. De rena formerna och handtagets signifikanta form som för tankarna tillbaka till svunna tider gjorde att det helt enkelt var kärlek vid första ögonkastet. Vacker och fynd, den ultimata kombinationen.
Kanske den mest ikoniska av modeikoner. Varför det är så beror nog både på hennes historia och modehusets höga och jämna kvalitet år efter år. När man talar om väskor, som jag ju gärna gör, så är Chanel kanske väskornas väska. Något man trånar efter lite på avstånd och tänker ”en dag…”. Döm av förvåning när det visade sig att min födelsedag i år var just den dagen. Jag rev upp pappret på den lite slarvigt inslagna presenten och möttes av denna skönhet i mjukaste lammskin från 1997:
