Tiderna förändras, och så även vi. När jag dammade av arkivet hittade jag denna gamla trasa från dagens datum 2012. Lite längre hår, en My Little Pony och rödare läppstift än vad jag normalt springer omkring med. Varken sämre eller bättre än nu, bara lite annorlunda.
Det kan lätt bli så att en klänning hänger några år i min garderob utan att användas. Sen helt plötsligt ser jag den med ”nya ögon” och den åker på igen. Det är nog därför jag inte gör mig av med så många av mina klänningar, för tillfället kommer, en vet bara inte när.
Armbanden med gamla knappar tycker jag är en fyndig och snygg idé. Tyvärr gillade även Ivan dem och en stund efter detta foto tagits drämde ha det ena i golvet. Men tur i oturen så kan jag ju lätt klistra på en annan knapp och vips som nytt.
Hittade dessa bilder när jag med frusna fingrar blickade tillbaka i mobiltelefonens bildalbum. Det var en riktigt härlig sommardag i Lund där jag dragit på mig lite stickad Busnel, ett säkert kort. Stickat kanske annars hör vintern till men inte alltid. Det är när man ser tillbaka på bilder som dessa man inser hur kort sommaren är och man ställer sig den stående frågan varför man bor i ett så kallt land. Å andra sidan ger ju kylan anledning att damma av alla härliga vinterkappor så det kanske kan vara värt det ändå…
Från södra Öland på 50-talet till mig i Kvarnby 2015. Ni kollar på min senaste vintageklänning som jag köpt genom en vintage-grupp på Facebook. Klänningen såldes först av en gammal dam vars syster burit klänningen. Köparen tyckte inte riktigt att den passade henne och sålde den sedan vidare till mig. Sitter som en smäck om ni frågar mig. Materialet är ordentlig bomull och min absoluta favoritmodell just nu. Hemmaklänning från 50-talet när den är som bäst.
Väskan i min hand då? Den förtjänar sitt eget inlägg, så håll ut…
