… är hur fina bilder jag tycker att man får. Det vita liksom lyser upp och ger en magisk touch. Just denna blå vintageklänning med svarta prickar riktigt poppar ut i vinterlandskapet. Några veckor till kan jag nog bära den innan den är för liten.
… är hur fina bilder jag tycker att man får. Det vita liksom lyser upp och ger en magisk touch. Just denna blå vintageklänning med svarta prickar riktigt poppar ut i vinterlandskapet. Några veckor till kan jag nog bära den innan den är för liten.
Just nu provas garderoben igenom hej vilt för att se vilka klänningar som fortfarande funkar med växande mage. Förvånansvärt många är det ändå som funkar fint både med och utan gravidmage. Den här blommiga var dock på gränsen men en sista gång fick den vara med i alla fall.
Den där julklappen jag lockade med igår? Nu har det blivit dags att öppna den!
Min bortavaro på bloggen den senaste tiden har sin förklaring i att det har börjat växa en liten krabat i min mage. De senaste två månaderna har jag mest mått illa och sovit, när jag inte jobbat då vill säga. Nu är jag i vecka 14 och börjar se lite ljus i tunneln. Om allt går som det är tänkt får Ivan ett syskon i slutet av juni.
Min julklänning idag är en Leslie Fay från slutet av 50-talet. Den är i mjuk ull och funkar fint med en växande mage. Nu i början i alla fall.
Jag kan liksom inte fatta att det är jag som har en så stor mage som på bilden. Att jag har ett barn boendes där inne som utvecklas och växer till en liten gosse känns både konstigt och mysigt på samma gång. I skrivande stund är det cirka 10 veckor tills do date och jag tycker tiden går sååååååå långsamt.