Lucka nummer 23 – Berätta om en gång när du kände dig ensam…

Som ni nu förstått så springer jag omkring med liten bebis i magen. Det kanske låter som det mest självklara i världen, och för många är det säkert det. För min del har det dock varit en lång väg till målet.

Det känns som att alla får bebisar till höger och vänster precis enligt egen plan och vilja, något som kan kännas jobbigt när man själv inte lyckas bli gravid. Det talas alltid om hur härligt det är att vänta barn men sällan om hur svårt det kan vara att bli med barn. När man i sin ensamhet och frustration kämpar utan att lyckas så känner man sig ensammast i världen. Som att alla är så lyckliga och perfekta medan man själv är det enda som inte lyckas.

När man lyfter lite på locket visar det sig dock att den där bilden av den självklara och egenkontrollerade graviditeten inte är just så självklar. Att jag faktiskt inte varit så ensam som jag trott utan att väldigt många får kämpa, precis som jag, och alla når till slut inte ens ända fram. Då förbyts min känsla av ensamhet genom åren till en känsla av sympati och förhoppning. En önskan att fler än jag till slut skall lyckas gå från att känna sig ensammast i världen till lyckligast i världen. Vi behöver tala om jobbiga saker så att vi inser att vi är fler som kämpar för olika saker och för att vi ska kunna finnas där och stötta varandra. Oavsett vad kampen må handla om.

 

Det är Emily Dahl som startat kalendern.

Share

5 thoughts on “Lucka nummer 23 – Berätta om en gång när du kände dig ensam…

  1. Du har så rätt så, det finns garanterat många där ute som kämpar, med barnlöshet och mycket annat. Vet du att i sensommaren trodde jag nästan du var gravid, och jag vet att jag skrev att du bar på en hemlighet, kanske du minns de orden? Det är en sådan lycka som man inte kan beskriva med ord, utan måste upplevas.

    Nu var du mogen i din kropp, mycket ska stämma och man är så lycklig.

    God fortsättning till er. Var rädd om dig och det väntade livet.

    Från Österlen/MH

  2. Många tårar fick jag av det här inlägget. Jag är oerhört glad för din skull och känner så väl igen mig i den ensamma känslan du beskriver. Nu när alla vägar lider mot sitt slut och hoppet slutligen börjar försvinna finner jag glädje i att de flesta andra slipper gå igenom samma helvete som jag. För det unnar jag ingen, i synnerhet inte människor jag bryr mig om!

  3. Tack för att du berättar. Det är så tungt när det inte går och av ngn anledning så söker åtminstone jag hela tiden fel hos sig själv. Men jag skulle ju aldrig göra så mot nån annan! Grattis till magen och det kommande moderskapet!

    1. Tack, tycker det känns bra att vara öppen och prata om det. Det är ju som sagt inte lätt att bli gravid för alla och detta måste vi prata om.

Kommentera