En ros…

En ros i en gammal ättiksflaska. Jo det är vad man ser när man tittar. Men bakom rosen finns en historia och det är inte vilken ros som helst inte.

Min mamma älskade sina rosor, hon hade flera buskar i sin trädgård och hon skötte dem med omsorg. Sista dagen i mammas hus, timmarna innan överlämnandet av nycklarna till de nya ägarna åkte jag en sista gång till huset. Jag hade med mig Ivan och visade honom runt i huset där hans mor växt upp. Jag tog en promenad i den numer uppväxta trädgården och smekte med händerna över mammas rosor och insöp den ljuvliga doften. Innan jag for vidare till överlåtelsen knep jag av en ros som fick följa med mig hem.

ros2 ättika falu ättika

Dela

4 svar till “En ros…“

  1. Vilken fin flaska du satt den blodröda rosen i, vackert är det.

    Så fint du visade Ivan ditt älskade barndomshem, vad vet vi, kan det komma i framtiden något minne? Är också en rosälskare, har några utmed vägen. Psalmen tack för rosorna vid vägen, den brukar jag tänka på när jag klipper mig en bukett på sommaren.

    Må så gott/MH

    1. Jenny Widén skriver: Svara

      Det hade verkligen varit fint om han hade kommit ihåg, bara att vänta och se då…

  2. Åh Jenny så fint du skriver om din mamma! Hon kommer alltid att finnas med dej. När jag ser rosen tänker jag på min mormor. Hon brukade också bara sätta en ros i en glasflaska. Ta hand om dej och Ivan är så söt på bilderna. Kram från mej!

    1. Jenny Widén skriver: Svara

      Åh tack för de varma orden…

Kommentera